|
 |
 |
8000 - 1800 f.Kr |
|
|
 |
Där Stora Torget nu ligger har man hittat lämningar efter en boplats från stenåldern.
|
|
 |
 |
800 - 1025 e.Kr |
|
|
 |
Norr om Almedalen finns rester efter vikingatida bebyggelse.
Handeln hade startat och Almedalen var då en naturlig hamn.
|
|
 |
 |
1100-tal |
|
|
 |
Gotlänningarna var ett av de ledande handelsfolken bland annat genom
sina goda kontakter i österled. År 1161 slöts Artlenburgsavtalet mellan sachsarna och
gotlänningarna, vilket innebar ömsesidiga handelsprivilegier. S:ta Maria domkyrka uppfördes
i slutet av 1100-talet för att invigas av tyskarna år 1225.
|
|
 |
 |
1200-tal |
|
|
 |
Vid 1200-talets mitt inspireras Visbys byggnation av utlandet.
Man sneglar också mot andra städer i Europa där man byggt försvarsmurar runt staden.
Eftersom Visbys borgare som ofta var av tyskt, danskt eller ryskt ursprung konkurrerade
med den Gotländska landsbygden byggdes så ringmuren som skydd mot folket från landbygden.
|
|
 |
 |
 |
|
|
 |
Borgarna i Visby avkrävde bönderna tull på varor som förs innanför muren. Detta tros vara
anledningen till ett inbördeskrig mellan Visbys borgare och de gotländska bönderna år 1288
som slutar med att Visby bildar en egen stadsrepublik. Visby har nu mer eller mindre
monopol på handeln i Östersjöområdet.
|
|
 |
 |
1300-tal |
|
|
 |
Lübeck har vuxit sig till att bli en stor konkurrent till Visby.
Trots detta fortsätter Visby att växa och kyrkor och hus byggs. Hanseförbundet bildas 1358
vilket så småningom leder till att maktens centrum förskjuts från Visby till övriga
hansestäder.
|
|
 |
 |
 |
|
|
 |
År 1361 utbryter krig mellan Danske kungen Valdemar Atterdag och öns landsbefolkning.
Gotland faller i danska händer och Visby hamnar i en kulturell och handelspolitisk svacka.
I slutet av detta århundrade dras gotlänningarna även in i stridigheterna mellan drottning
Margareta och Albrecht av Mecklenburg och blir även tillhåll för kapare, de sk.
Fetaliebröderna. I slutet av detta århundrade innehas Gotland av den Tyska Orden bland
annat för att försöka få ett stopp på sjöröveriet.
|
|
 |
 |
1400-tal |
|
|
 |
Wisborgs fästning börjar byggas och den nordiska unionen köper
loss Gotland från Tyska orden. Den avsatte kungen Erik av Pommern håller till på Wisborgs
fästning och bedriver sjöröveri fram till år 1449 då en svensk här stormar Visby och
tvingar Erik av Pommern att lämna Wisborg och Gotland.
|
|
 |
 |
 |
|
|
 |
År 1525 stormade en lybsk här Visby och plundrade samt brände ner
kloster och kyrkor. Eftersom staden hade ekonomiska svårigheter hade man inte möjlighet
att bygga upp staden igen. Efter en kort tid återlämnas ön till danskarna igen.
|
|
 |
 |
1600-tal |
|
|
 |
År 1645 blir Gotland svenskt igen efter freden vid Brömsebro.
Visbyborna fick det dock inte mycket bättre under den svenske regenten utan hotades nu
att bli av med stadsprivilegierna till förmån för Slites djupare hamn och inkomstbringande
kalkbränning. Mellan 1675-1679 blir ön återigen dansk. Vid freden i Lund 1679 blir
Gotland och Visby slutligen svenskt efter att danskarna sprängt Wisborgs fästning.
Visby hamn förbättras och muren förstärks. Tunga skatter hämmar dock näringslivet.
|
|
 |
 |
 |
|
|
 |
Visby börjar nu återhämta sig men 1720 står staden fortfarande i
ruiner och här bodde endast drygt 1100 människor. 1780-talet blev ett litet uppsving för
staden och befolkningen ökar snabbt till ca 5000 personer. Driftiga personer startar
handelshus på ön. Ett av de mest kända är det Donnerska handelshuset. Nu börjar man
även bebygga resten av marken innanför muren för att alla ska få plats.
|
|
 |
 |
1800-tal |
|
|
 |
Nu fick man bättre kommunikationer till fastlandet. Man öppnar bla
folkskola, hotell, restauranger och badinrättningar och det byggs även ett fängelse. Nu
blir även Adelsgatan ett affärsstråk i dagens bemärkelse. Man gör om fasaderna på husen
och sätter in skyltfönster. Föreningen De Badande Wännerna beslutar år 1855 att anlägga
en botanisk trädgård i Visby. År 1866 gick den första ångbåten mellan Visby och det
svenska fastlandet. Två år senare invigs järnvägen mellan Hemse och Visby. Under
1860-70-talen gick svenska staten in med bidrag för att upprusta och bevara stadens
ruiner. År 1883 kunde man i Visby tala i telefon.
I slutet av 1800-talet tvingas befolkningen att börja bygga hus utanför muren då
befolkningen hade stigit till nära 8000 personer.
|
|
 |
 |
1900-tal |
|
|
 |
År 1904 kopplas den första elabonnenten till elverket.
Visby flygplats invigs år 1942. År 1995 hamnar Visbys innerstad på UNESCO's s lista
över världens kultur- och naturminnen. Europas regeringschefer möts år 1996 i Visby
under Visby Summit.
Visby står som värd för de moderna Hansedagarna år 1998.
|
|
 |
 |
2000-tal |
|
|
 |
Kommunikationerna till fastlandet förbättras genom snabbare
färjor och tätare flygavgångar. Ett stort antal EU-konferenser hålls i Visby.
År 2005 börjar en kongresshall att byggas strax norr om Visby hamn.
|